4 miljarder till flytande havsvind i Norge
Två projekt för flytande havsvind får tillsammans 3,94 miljarder norska kronor av statliga Enova, Norges motsvarighet till svenska Energimyndigheten. Bolagen bakom dem planerar att bygga och pröva fyra flytande vindkraftverk på 18,5 MW vardera utanför ön Karmøy i sydvästra Norge. SeaTwirls vd Johan Sandberg kallar beskedet efterlängtat och säger att det kan få fart på branschen.
Det statliga norska företaget Enova gav den 30 oktober två projekt för flytande havsvind sammanlagt 3,94 miljarder norska kronor. Det är nästan lika mycket som Enova beviljade flytande havsvind under hela perioden 2007–2024: 4,5 miljarder till 18 projekt. Pengarna ska gå till att pröva ny teknik på några av de områden där kostnaderna enligt Enova måste sjunka för att flytande havsvind ska bli lönsam.
Två bolag delar på stödet
Deep Wind Offshores projektbolag Fortius Offshore Wind får 2 miljarder norska kronor och Fram Wind Solutions 1,94 miljarder, enligt Enovas pressmeddelande. Sammanlagt motsvarar stödet omkring 4,2 miljarder svenska kronor. Båda bolagen har vunnit i Enovas tävling om stöd till flytande havsvind.
Varje projekt planerar att under de närmaste fem åren installera två flytande vindkraftverk på 18,5 MW vardera vid METCentre, ett testcenter för flytande havsvind utanför Karmøy i Rogaland. SeaTwirl deltar inte i något av projekten.
SeaTwirls vd: ett efterlängtat besked
Johan Sandberg, SeaTwirls vd, har arbetat med flytande havsvind sedan 2008. För honom är beskedet mycket efterlängtat.
– Tilldelningen skulle först annonseras i maj, men av olika skäl har den blivit försenad, säger han. Många i branschen var oroliga för att den skulle frysa inne, och nu har Enova till och med utsett två vinnare. Beskedet får fart på branschen, som har haft svårt att få de beslut och de pengar som krävs för att ta nästa steg.
Ny teknik ska pressa kostnaderna
Ett flytande vindkraftverk är normalt en konventionell havsbaserad vindturbin monterad på ett flytande fundament. Därför kan det stå på djupare vatten än ett verk med fundamentet på botten. De två vinnande bolagen ska nu testa och visa upp ny teknik för flytande fundament till stora turbiner, för förankringen i botten och för hur anläggningen byggs och drivs.
De största flytande demonstrationsverken i Europa har hittills varit på upp till 10 MW. Med 18,5 MW blir verken vid METCentre nästan dubbelt så stora.
Enligt Enova är projekt som dessa viktiga för att visa att tekniken fungerar och för att minska risken och kostnaderna inför de stora utbyggnaderna, till exempel 500 MW på det norska fältet Utsira Nord. Målet för Enovas satsning på havsvind är att före 2035 få ner kostnaderna till en nivå där inga subventioner behövs.
– Det är väldigt spännande att två projekt nu får pröva fundament och förankring för så stora verk, säger Johan. Fundamentet är en av de största kostnaderna för flytande vindkraft, och det man lär sig om hur flytande verk byggs, förankras och drivs kommer hela branschen till godo. Jag ser mycket fram emot att följa dem.
Fjärdedel av världens flytande havsvind
Enligt branschorganisationen GWEC fanns det vid utgången av 2025 sammanlagt 278 MW flytande havsvind i världen, varav 101 MW i Norge. De fyra verken blir tillsammans 74 MW, lika mycket som drygt en fjärdedel av världens och nästan tre fjärdedelar av Norges flytande havsvind vid samma tidpunkt.
I effekt blir de tillsammans lika stora som omkring 20 genomsnittliga vindkraftverk på land, enligt Enova. De ska producera 300 miljoner kilowattimmar om året, lika mycket el som omkring 15 000 norska hushåll använder.
– Verk på 18,5 MW är för havsvinden vad jumbojetarna är för flyget, säger Johan. Men precis som flyget behöver mindre plan till flygplatser där jumbojetarna inte kan landa, behöver havsvinden mindre verk till plattformar långt ute till havs, avlägsna öar och anläggningar längs kusten som i dag ofta går på diesel. Där finns vår marknad.
Klart för drift inom fem år
Enova kräver att verk som får stöd ska kunna vara i drift inom fem år efter beslutet, enligt tävlingens frågor och svar. Under tiden betalas stödet ut i takt med projektens kostnader.
Femårsgränsen har redan kostat ett projekt stödet. GoliatVIND, ett projekt för flytande havsvind utanför Hammerfest, tilldelades 2 miljarder norska kronor 2024, i en tidigare omgång av tävlingen, men förlorade stödet i mars 2026, eftersom projektet enligt Teknisk Ukeblad inte kunde bli klart i tid.
Enova kräver också att verken ska vara i drift hela sin livslängd. Det gick inte ihop med en annan femårsgräns: vid METCentre fick varje verk vara i drift högst fem år i följd. Den 20 januari 2026 tog det norska Energidepartementet bort den gränsen, och nu får verken stå kvar så länge testcentrets koncession gäller, till december 2048.
Om Deep Wind Offshore
Deep Wind Offshore är en norsk utvecklare av havsvindprojekt med säte i Haugesund, registrerad 2020. Vd och medgrundare är Knut Vassbotn. Bolaget ägs av Knutsenkoncernen, brittiska Octopus Energy och de kommunägda kraftbolagen Haugaland Kraft och Sunnhordland Kraftlag. Deep Wind Offshore skriver att projektet Fortius ska byggas tillsammans med internationella industriella och finansiella partner, som bolaget inte har namngett.
Tillsammans med franska EDF power solutions har Deep Wind Offshore tilldelats ett av två projektområden på Utsira Nord. Det andra konsortiet som fått ett område består av Equinor och Vårgrønn. Om tidplanen håller avgörs det före 2030 vilket av de två konsortierna som får statligt stöd för att bygga ut sitt område. Norska staten har satt av 36 miljarder norska kronor till stödet.
Knut Vassbotn skrev på LinkedIn samma morgon som beslutet kom, här i översättning: ”Flytande havsvind blir bara en relevant lösning för elproduktion om kostnaderna sjunker. Det sker genom lärande, industrialisering och skala. Fortius ger branschen lärande, och Utsira Nord kan ge skala.”
Om Fram Wind Solutions
Även Fram Wind Solutions är ett norskt bolag, grundat 2021. Vd är Kjetil Bruun-Olsen. Bolaget ägs till 50 procent av BW Offshore, ett börsnoterat bolag med flytande produktionsanläggningar för olja och gas. Grieg Kapital, investeringsbolaget i den familjeägda Griegkoncernen i Bergen, äger 35 procent och Fram Green Technology 15 procent. Enligt BW Offshore grundades Fram Wind Solutions som ett samägt bolag för att utveckla möjligheter att elektrifiera olje- och gasinstallationer med flytande havsvind på den norska kontinentalsockeln.
Tidigare planerade Fram Wind Solutions tillsammans med oljebolaget OKEA ett flytande vindkraftverk som skulle ge el till oljefältet Brage. Det projektet lades ner 2025.
Fram Wind Solutions hade den 30 oktober inte kommenterat Enovas beslut.
Ett kliv för flytande havsvind
Med ett enda beslut ger Enova nästan lika mycket till flytande havsvind som under hela perioden 2007–2024. Pengarna ska inom fem år få fyra flytande verk i drift, nästan dubbelt så stora som de största i Europa hittills. Det bolagen lär sig om fundament, förankring, bygge och drift ska minska risken och kostnaderna inför de stora utbyggnaderna, och Enovas mål är att före 2035 få ner kostnaderna för havsvind till en nivå där inga subventioner behövs.
– Det här är en stor dag för flytande havsvind, säger Johan. Med beslutet visar Norge och Enova att de verkligen tror och satsar på tekniken, och det betyder mycket för alla oss som arbetar med flytande vindkraft. Jag vill gratulera Deep Wind Offshore, Fram Wind Solutions och METCentre, och jag ser fram emot att se verken i havet utanför Karmøy.
Medan de största verken växer finns det många platser till havs utan elnät, som i dag får sin el från diesel eller gasturbiner. För sådana platser utvecklar SeaTwirl mindre flytande vindkraftverk. Vill du veta mer om dem är du välkommen att kontakta SeaTwirl.
