När vindkraften möter lokalsamhället
Svenskar är generellt positiva till vindkraft, men stödet minskar när vindkraftverk placeras nära människors hem. Hela 74 procent av befolkningen är positiva till vindkraft som energikälla, medan endast 32 procent är positiva till vindkraft nära sin permanenta bostad. Det är här en stor del av konflikten uppstår. Frågan är därför inte om vi ska ha vindkraft, utan hur och var den kan byggas ut med så liten påverkan som möjligt.
Vindkraftens roll i energiomställningen
Vindkraften spelar en viktig roll i Sveriges framtida elsystem. Sverige står inför en växande efterfrågan på el och behöver bygga ut sin elproduktionskapacitet för att möjliggöra fortsatt elektrifiering. Vindkraften står redan för en betydande andel av Sveriges elproduktion.
Energimyndigheten bedömer att vindkraft, både på land och till havs, kommer att stå för en stor andel av den nya förnybara elproduktion som behövs för ett elektrifierat samhälle. Det finns också ekonomiska argument. Enligt IEA (Internationella energiorganet) hade landbaserad vindkraft den lägsta genomsnittliga kostnaden för ny elproduktion globalt under 2024.
Få vill bo granne med vindkraften
Trots ett brett stöd för vindkraft förändras attityderna när etableringar placeras närmare människors egna hem. I SOM-institutets undersökning 2024 var 74 procent av svenskarna positiva till vindkraft som energikälla, men endast 32 procent var positiva till vindkraft nära sin permanenta bostad.
Samtidigt har stödet för fortsatt utbyggnad minskat. År 2024 ville endast 49 procent av svenskarna att Sverige skulle satsa mer på vindkraft, den lägsta andelen sedan undersökningen inleddes 1999. SOM-institutet betonar dock att förändringarna under de senaste åren bör tolkas med försiktighet, eftersom frågans placering i undersökningen kan ha påverkat resultaten.
Skillnaden mellan det allmänna stödet för vindkraft och attityderna till etableringar i närområdet syns också internationellt. I en undersökning från den brittiska regeringen som genomfördes våren 2026 var 73 procent positiva till landbaserad vindkraft, medan endast 37 procent var positiva till en vindkraftspark i sitt närområde. Internationell forskning från Brasilien, Tyskland, Indien, Sydafrika och USA visar ett liknande mönster. Stödet för vindkraft är högt i alla fem länder, men genomgående något lägre när frågan gäller utbyggnad i de svarandes egen region.
Vad orsakar lokala konflikter?
Lokalt motstånd handlar inte bara om attityder till vindkraft som energikälla, utan också om hur etableringar påverkar människors vardag och närmiljö. De som bor nära vindkraftverk upplever en större del av de lokala konsekvenserna, medan nyttan av den producerade elen sträcker sig långt utanför området där vindkraftverken finns.
Fastighetsvärden: En KTH-studie som sammanställts av Naturvårdsverket visar att enfamiljshus nära vindkraftverk kan ha lägre försäljningspriser än jämförbara fastigheter längre bort. Effekten är störst nära vindkraftverken och avtar med avståndet. På avstånd över åtta kilometer kunde studien inte identifiera någon statistiskt säkerställd påverkan på fastighetspriserna.
En längtan efter naturen: Forskningen visar också att vindkraftverk kan påverka människors upplevelse av landskapet. Människor flyttar till landsbygden för att komma nära naturen och uppleva lugn och ro. Höga vindkraftverk och blinkande varningsljus kan därför förändra landskapets karaktär och påverka hur människor upplever sin omgivning och sina rekreationsområden.
Buller: Buller är en av de faktorer som påverkar hur människor upplever vindkraft enligt samma forskning. Det svenska riktvärdet för vindkraftsbuller vid bostäder är 40 dBA utomhus vid byggnadens fasad, vilket kan jämföras med en lågmäld viskning. Trots den relativt låga bullernivån visar studier att omkring 10 procent av de närboende uppger att de är mycket störda av buller vid denna nivå. Det är ungefär samma andel som för vägtrafikbuller vid 55 dBA.
En förklaring är att syn och hörsel samverkar. Människor som kan se vindkraftverken från sina hem uppger att de störs mer av bullret. Ljudets karaktär kan också påverka hur störande det upplevs, och rotorbladens återkommande svischande och susande ljud kan uppfattas som mer störande.
Miljöpåverkan
Vindkraft kan påverka både marina ekosystem och arter på land. På land kan vindkraftverk påverka fåglar och fladdermöss genom kollisionsrisker. Forskning från Naturvårdsverket tyder på att fladdermöss bland annat kan lockas till vindkraftverkens maskinhus, där insekter kan samlas.
Till havs kan byggfasen påverka marina organismer. Inom konventionell havsbaserad vindkraft kan pålning av fundament ge upphov till höga nivåer av undervattensbuller. Forskning visar att sådant buller kan påverka bland annat tumlare och fiskar.
Hur kan påverkan minskas?
Havsbaserad vindkraft kan komplettera landbaserad vindkraft och skapa möjligheter att placera vindkraftverk längre från befolkade områden. Större avstånd från kusten kan minska den visuella påverkan från land och kan också minska en del av de konflikter som uppstår när vindkraftverk placeras nära bostäder. Exempelvis kunde KTH-studien som sammanställts av Naturvårdsverket inte identifiera någon statistiskt säkerställd påverkan på fastighetspriserna på avstånd över åtta kilometer från vindkraftverk.
Miljöpåverkan kan också minskas genom tekniska åtgärder. För konventionell havsbaserad vindkraft kan bubbelridåer användas vid pålning för att minska spridningen av undervattensbuller och begränsa dess påverkan på marina djur under byggfasen.
Flytande vindkraft skapar ytterligare möjligheter till utbyggnad på djupare vatten än bottenfast vindkraft. Eftersom tekniken inte kräver samma typ av fundament som är förankrade direkt i havsbotten kan behovet av pålning minska.
När nationella och lokala intressen möts
En annan del av konflikten handlar om hur kostnader och nyttor fördelas mellan olika delar av samhället. Enligt SOM-institutet är människor i städer mer positiva till vindkraft nära sina hem än människor som bor på landsbygden, 42 procent jämfört med 30 procent. Många vindkraftsetableringar finns också på landsbygden, vilket innebär att de lokala konsekvenserna har större betydelse för människorna som bor där.
Hur kan den lokala nyttan öka?
När nyttan av den producerade elen sträcker sig långt utanför kommunen där vindkraftverken finns blir frågan om hur den lokala nyttan fördelas viktig. Forskning om kommuners attityder till vindkraft visar att upplevd rättvisa och möjligheten för kommuner och deras invånare att se konkreta nyttor av en etablering kan påverka den lokala acceptansen.
En sådan fördelning kan till exempel handla om ekonomisk ersättning till närboende eller om att säkerställa att en större andel av det ekonomiska värde som vindkraften skapar stannar i kommunen. Enligt Vattenfall kan olika former av ekonomisk ersättning påverka människors attityder till vindkraft. Samtidigt har Sverige ett kommunalt veto över vindkraftsetableringar, vilket ger kommunerna en avgörande roll i utbyggnaden av vindkraft. År 2021 avslogs omkring 80 procent av ansökningarna om vindkraftsetableringar genom den kommunala processen. I en SOM-undersökning 2024 ansåg 49 procent av svenskarna att intäkterna från fastighetsskatten på vindkraft borde gå till kommunerna i stället för staten.
Mindre vindkraftverk nära dem som använder elen
SeaTwirls flytande vertikalaxlade vindturbiner utvecklas för användning i marina miljöer, bland annat för tillämpningar med mindre elbehov i kustnära och avlägsna områden. Exempel skulle kunna vara ögrupper, avlägsna kustsamhällen, fiskodlingar och plattformar till havs, där elförsörjningen i vissa fall för närvarande är beroende av diesel eller gas.
En sådan installation skiljer sig från stora vindkraftsparker som producerar el för ett större elsystem. När ett vindkraftverk placeras nära den verksamhet som använder elen kan nyttan av den producerade elen också tillfalla den lokala verksamheten. Det kan skapa en annan relation mellan dem som påverkas av etableringen och dem som drar nytta av elproduktionen.
SeaTwirls konstruktion har också egenskaper som kan vara relevanta för mindre och avlägset belägna verksamheter. Generatorn och andra komponenter som behöver service är placerade nära vattenytan, och konstruktionen är avsedd att underlätta underhåll med mindre, lokalt tillgängliga fartyg. Konstruktionen med två blad är också avsedd att möjliggöra montering utan stora kranar, vilket skulle kunna göra det möjligt att använda mindre varv. Det skulle kunna skapa möjligheter att också utföra monterings- och underhållsarbete lokalt. I vilken utsträckning dessa fördelar förverkligas i praktiken kommer att behöva visas genom framtida demonstrationsprojekt och installationer.
Flytande vindkraft löser inte alla konflikter och undanröjer inte all miljöpåverkan. Mindre lösningar som är anpassade till verksamheter som behöver elen kan dock göra den lokala nyttan mer konkret. Om elproduktionen också kan kombineras med lokalt arbete inom montering och underhåll kan nyttan sträcka sig längre än till enbart tillgång till el. Det kan vara en del av arbetet med att öka acceptansen, tillsammans med omsorgsfull lokalisering, miljöbedömning och dialog med dem som berörs.
Gapet mellan det breda stödet för vindkraft och den lägre acceptansen nära människors egna hem kommer sannolikt inte att försvinna helt. Men det kan påverkas genom flera åtgärder: bättre planering och lokalisering, minskad miljöpåverkan och tydligare lokal nytta. I takt med att tekniken utvecklas och fler typer av platser blir tillgängliga för vindkraft ökar möjligheterna att bygga ut elproduktionen på sätt som fungerar för både energisystemet och de samhällen som berörs.
